sushi dinner
Andra dagen med kramp. Kristoffer jobbar splitpass idag, vilket innebar att han var ledig 11:30-16:15. Jag hämtade honom på jobbet, tänkte hämta ut mitt paket i samma veva. När jag kör mot stan känner jag hur krampanfallet närmar sig, och det bryter ut så fort Kristoffer kommit till bilen.
Kör till Lidl-parkeringen för att andas, i vanlig ordning blir det bara värre och värre. Kliver ur bilen och går mot postens utlämningsställe en bit därifrån. Vansinnig smärta, jag svettas som en gris, tårarna rinner och jag andas som att jag är på väg att föda barn. Det trodde säkert de stackars människorna vi mötte på vägen. Efter 500 meter är vi framme på kiosken och jag får paketet, 500 meter tillbaka till bilen för att andas á la barnföderska.
Har haft sådana här "anfall" sedan jag var 11-12 år gammal, med 2-3 månaders mellanrum. De varar i några timmar, och går oftast över efter att man kräkts några gånger. Trevligt värre.
Nu är det bra igen, bara den vanliga värken kvar - den är ungefär som den var igår. Kristoffer jobbar till 20:30, får se hur jag lyckas med att ragla ut till bilen för att hämta honom.
Tänkte äta laxsushi till middag såhär i ensamheten, som ni ser på bilden ovan. Kanske se dagens avsnitt av Dexter. Måste även fotografera mina nya vinterskor som låg i paketet jag hämtade ut. Har äntligen hittat en känga med lite sula, mina klackstövlar är inte att föredra i halkan.
Du beskriver typ mina smärtor jag får i bröstet och magen. Får också panik, svårt att andas, svettas som ett cp, flåsar, kramp och vet inte vad jag ska ta mig till. Men trots mina 7 år av anfall har jag bara spytt en gång pga. själva anfallet. Minns den gången. Det gjorde inte ont just när jag spydde (eller så fokuserade jag på själva toastolen just då), men när jag var "klar" så kände jag smärtan i magen & bröstet igen.
Jävla skit säger jag bara. Trodde jag var påväg att få ett anfall innan ikväll faktiskt, har inte fått ett riktigt långvarigt sen augusti. De kommer allt mer sällan, men när de kommer så håller de i sig en halv dag eller nåt och jag ligger helt förstörd i sängen och lipar som en gris. Lustigt hur många som kan ha typ samma besvär och sånt med magen och bröstkorgen men ändå står läkarna blinda och kan inte hjälpa en. I alla fall inte här i Sverige.
Kanske inte läge att skratta, men jag kunde nästan se framför mig hur du frustade dig fram och pustade, blev en väldigt rolig bild i huvet även om det inte var en så rolig situation för din del.
Gå till doktorn vore nått