Idag har Dita fått vara på balkongen en stund, under uppsikt (och fotografering) såklart. Vi bor på tredje våningen och vill inte att någon katt ska hoppa ut. Vi har ett kattnät som vi köpte när vi flyttade hit, men eftersom Dante alltid varit så duktig på att inte hoppa upp på räcket har vi aldrig satt upp det. Får se hur det går med lilla damen, vore lättsamt om de kunde vara där ute själva på sommaren.

I övrigt går det bra för Dita. Dante och hon är inte kompisar, men de morrar inte längre heller. Hon går på lådan och äter duktigt, på natten sover hon med oss i sängen. Hon har (såklart) inte lärt sig att hon inte får vara på borden osv ännu, men vi fyar och lyfter ner henne när hon gör "fel". Dante är väluppfostrad och blir alldeles chockad när Dita rusar upp på köksbordet eller går in i badrummet. Stackarn skäms jättemycket när jag säger till Dita, men hon lallar bara på, haha. Det är svårt att säga till små dunbollar, men det gäller att ha regler på en gång. Förhoppningsvis tar hon efter storebror när hon blir lite större! (ja, de är biologiska syskon, det är inte bara "åh, katterna är mina barn"-catladyn som talar :P)

Igår hämtade vi äntligen hem Dita! Vi åkte till Sollefteå tidigt på förmiddagen, men det stoppade inte värmen. 30°c i skuggan, gassande sol och bil utan air condition. Härligt.

När vi kom fram fick vi jordgubbar med glass av svärföräldrarna, vilket underlättade lite grann. Jag lyckades (ja, det är ju inte särskilt svårt med min hy) bli solbränd och idag har jag ont i hela kroppen. Vi åkte till sommarstugan en sväng och fick grillat till middag innan det var dags att åka hem med lillkissen.

Dita har ju träffat oss förut och var gosig som vanligt. Hon kröp in i transportburen direkt, pep lite grann i bilen men efter en stund blev hon lugn och sov resten av vägen hem.

När vi kom hem stängde Kristoffer och Dante in sig i sovrummet ett tag så Dita fick utforska ifred. Hon nosade på allt och jag visade henne kattlådan och matskålarna.

Mötet med Dante gick ganska bra, det blev i alla fall inte slagsmål. Dante morrade och Dita burrade upp sig stor som en basketboll. De morrade, nosade och blängde på varandra om vart annat hela kvällen, idag går det lite bättre. Dante har tvättat Dita och även om de inte direkt klänger på varandra så kommer de bättre överens.

På natten sov Dita på mitt bröst och kurrade som en liten duva. Hon vaknade några gånger för att busa men somnade om igen. Idag har hon ätit, druckit och gått på lådan själv. Även hittat sin favoritplats, i porslinsskålen på matbordet (bilder på det kommer upp här senare)!

Katterna är fortfarande lite kyliga mot varandra men det går bättre och bättre. Dita är inte rädd längre och Dante är inte lika sur. Just nu ligger de och plirar mot varandra, Dante i fåtöljen och Dita i skålen ♥

Är jag en hemsk matte som köper matchande halsband till katterna? Jag kunde inte låta bli, det var ju så sött. Får se hur länge de stannar på. Dante hade alltid halsband när han var yngre, men då han tappade det hela tiden slutade vi med det (halsbanden har ett säkerhetslås som går upp om katten skulle fastna eller liknande).

Leksakerna på bilden är bara en handfull av de jag köpte. Får se om Dita gillar kattleksaker, Dante har aldrig gjort det. Om inte annat kan de leka med varandra, jag hoppas verkligen att de kommer trivas ihop!

10 juni flyttar Dantes (biologiska) lillasyster hem till oss! Bilderna är från 7 maj när vi var och hälsade på. Vi har funderat på att skaffa en till katt, egentligen sedan vi flyttade till Härnösand för snart 2 år sedan. Om/när jag får jobb så vill jag inte att Dante ska behöva vara ensam längre stunder, så vi passar på att ta en kisse i och med Kristoffers semester.

Som jag skrivit innan var jag inne på att skaffa en röd katt, men när jag träffade Dita föll jag direkt. Hon är så otroligt charmig, framåt och gosig. Jag räknar dagarna tills vi får hämta henne, längtar så! Har köpt leksaker, nya matskålar och matchande halsband till kissarna. Proud catlady.

Som ni kanske vet gillar Dante att bita sönder sladdar. Vi har haft allt som har med internet att göra i en enda hög i hallen, och det är såklart ett lockande byte.

Jag har länge försökt hitta någon typ av möbel som vi kan ha grejerna i, men så fort jag hittat något vettigt har det varit slutsålt. Som nödlösning hällde jag ner allting i en flyttlåda, så bara en ström- och nätverkssladd tittar ut genom ett hål (handtaget på lådan).

Det är ju inte direkt snyggt att ha en flyttlåda i hallen, jag vill hitta något snyggare och mer permanent. Men just nu är i alla fall sladdarna i säkerhet, även om det är väldigt roligt att bita på kartong också...

Idag var det premiär på balkongen. För Dante i alla fall, jag var alldeles för frusen. Förkylningen håller i sig, nu har det gått över till ett bestående feber/frossa-tillstånd. Fryser, är illamående och konstant utmattad. Orkar bara vara uppe någon halvtimme åt gången och lägger mig runt åtta-nio på kvällen. Tur att man är arbetslös så man har råd att vara hemma -positiv-.

Älsklingskissen agerar gärna fotomodell på morgonkvisten. Efter en stund på golvet upptäckte jag att det var dags att städa, så nu ska jag roa mig med det.

Här är några videosnuttar från i morse. På morgonen är det alltid skator som flyger och far bakom huset, och Dante är väldigt intresserad. Sådär kan han ligga i timmar och vifta upp damm bakom skrivbordet, sötnosen.

Idag ska vi fira Kristoffers födelsedag! Så många som 17 personer kommer hit, tur att vi ska fika i skift. Nackdelen med att inte ha stort boende/tillräckligt många sittplatser/tillräckligt mycket porslin.

Klockan ett kommer första gänget, jag springer runt och gör i ordning medan födelsedagsbarnet spelar tv-spel. Dante hjälper till att bädda sängen, som ni ser ovan.

Såhär på kvällskvisten ligger Dante och jag på golvet och samtalar. Allt blir roligare när man ligger på golvet tycker Dante. Han tycker också att vi ska vara sofistikerade och samtala på franska. Je t'aime, mon chéri, säger vi till varandra. Sedan tar vi det på svenska också så vi verkligen förstår vad vi pratar om.


Header-material, javisst! Dante ska ju vara med överallt.

Dante och jag var uppe med tuppen idag, klockan sex närmare bestämt. Jag kunde inte sova något vidare, men blev ett par tre timmar till slut.

Nu, tolv timmar senare börjar ögonen bli grusiga. Som tur är ska jag hämta Kristoffer på jobbet klockan halv nio, så det är förhoppningsvis ingen risk att jag somnar före det.

Funderar på om jag borde laga middag, har inte ätit sedan nio imorse. Veckohandlade igår men tycker ändå inte att det finns någonting. Det sägs att man ska äta var tredje timme, good luck with that.

Midnight chat with Dante;

Dante: "Men alltså, sluta bläng! Jag tänker inte bita på sladden!"
Jag: "Varför ligger du sådär då?"
Dante: "Vadå? Här ligger jag ju alltid..."
Jag: "Och varför stirrar du på sladden så att ögonen åker i kors?"
Dante: "Nämen, jag ser ut så! Vet du inte ens hur jag ser ut, hur mycket koll har du egentligen?"
Jag: "Du vet att en sån där sladd kostar 800 spänn? Jag vill inte att du biter sönder den."
Dante: "Litar du inte på mig? När har jag någonsin bitit på någonting?"
Jag: "Frågan är väl snarare, vad har du inte bitit på?"
Dante: "Okej okej, I get your point. Handväskan var dock ett honest mistake."
Jag: "Du råkade alltså bita den i fyra delar?"
Dante: "Sånt händer faktiskt! Din nya väska luktar väldans gott förresten."
Jag: "Åh, gå och lägg dig!"
Dante: "Jaja, okej då. Jeez, jag trodde du hade humor..."