Jag talar ut



Den här underbara låten spelades inne på OK när jag var där och hämtade ut ett paket tidigare idag. Nostalgi. Kan det vara nostalgi när någonting bara är tre år gammalt? Jag fick i alla fall den där glada, varma känslan i magen när jag hörde Mange på radion. Sjöng med och gjorde någon liten dans/headbang/gung i takt, vilket drog konstiga blickar till sig inne på macken.

Med den här låten fastetsad i mitt huvud - och förhoppningsvis i ditt också - säger jag godnatt. Imorgon är en helt ny dag. Kristoffers och min 5-årsdag. Och min födelsedag också faktiskt. 21 år. 21-årskris? Nja.

Jag ska baka kakor och städa hela dagen, inte så vidare roligt. Lägga upp lite roliga, fem år gamla bilder här också. Fem år, är det nostalgi då? Blir jag nostalgisk när jag ser Kristoffer? Inte direkt, jag ser honom varje dag ju. Om jag skulle vara utan honom i några år, skulle jag då bli nostalgisk när jag träffade honom igen? Nej, nu blandar jag ihop nostalgi och saknad.

Jag får i alla fall någon liknande känsla när jag kollar på bilderna från 2005. Alla ser så annorlunda ut. Ändå så lika. Fångade ögonblick i livet som man aldrig skulle minnas om det inte fanns en kamera med i bilden. Man tar för lite real life foton egentligen. För få ögonblick, för mycket poserande. Man dokumenterar bara de "viktiga" stunderna, men allt är ju viktigt. Allt det man inte skulle minnas om det inte fanns med på bild. Verkligheten.

Nu har jag talat ut lite. Godnatt.

KOMMENTARER:



Namn:
Spara till nästa gång?

E-mail: (publiceras ej)

Blogg/URL:

Kommentar:

Trackback